Vad är reavinstskatt?
När man säljer en bostad eller värdepapper talas det ofta om reavinstskatt. Detta är den skatt du betalar på den vinst som du har gjort i samband med försäljningen.
Att veta hur reavinstskatt räknas ut kan ha flera fördelar, inte minst om du planerar att sälja din bostad och funderar på hur mycket du kommer att göra i vinst. Det kan även vara bra att veta innan du jämför bolån inför köpet av en ny bostad. Genom att skapa dig bättre koll på din förväntade reavinstskatt kommer du att veta mer om hur stort lån du kommer behöva ta.
Vinstskatten gäller alla sorters bostäder som exempelvis bostadsrätter, villor, radhus och fritidshus.
I denna artikel kommer vi att titta närmare på hur du räknar ut reavinstskatt i samband med en bostadsförsäljning. Vi kommer även att gå igenom hur du kan få uppskov ifrån denna beskattning. Låt oss börja med att titta på vad reavinst faktiskt är.
Vad innebär reavinst?
Reavinst innebär vinst på kapital, oftast i samband med en bostadsförsäljning, men även vid försäljning av till exempel värdepapper eller andra tillgångar. Man kan säga att reavinst är skillnaden mellan priset vid köp och priset vid försäljning. Så här ser ekvationen ut:
Pris vid försäljning – pris vid inköp = reavinst
Låt säga att du har köpt en bostad för 1 500 000 kronor och senare säljer du den för 2 000 000 kronor. Då har du gjort en vinst på 500 000 kronor och denna vinst måste du betala reavinstskatt på. Hur hög skatten är varierar beroende på om det rör sig om bostadsförsäljning eller försäljning av värdepapper.
Reavinstskatt vid bostadsförsäljning (uträkning)
Reavinstskatt, eller kapitalvinstskatt som det också kallas, måste med vissa undantag enligt lag alltid betalas. Skatten ligger på 30 procent, men kan skilja sig en del beroende på vilken egendom det är som du har sålt.
Vid försäljning av en privat bostad, till exempel, ska endast 22/30 av reavinstskatten betalas, det vill säga 22 procent. Här kommer ett exempel.
Bostadens inköpspris: 1 500 000 kronor
Renoveringar efter köp: 125 000 kronor
Kostnader inför försäljning (mäklare, städning, med mera): 75 000 kronor
Bostadens försäljningspris: 2 000 000 kronor
Reavinst: 700 000 kronor
Reavinstskatt på 22 procent ska betalas på dessa 700 000 kronor (700 000 x 0,22 = 154 000). Du ska alltså betala 154 000 kronor i skatt och efter beskattningen har du gått med 546 000 kronor i vinst.
Formel för reavinstskatt vid bostadsförsäljning: reavinst x 0,22 = reavinstskatt
Tänk på att du får göra avdrag för kostnader som annonsavgifter, mäklaravgifter, fotografering och homestyling efter försäljningen så se till att spara kvitton och fakturor.
På Skatteverkets hemsida finns en smidig tjänst i form av en beräkningshjälp för bostadsförsäljning för den som vill skaffa sig en uppfattning om vad vinstskatten kommer bli. Du fyller själv i alla uppgifter kring din bostad för att beräkna din vinst eller förlust vid bostadsförsäljning, skatt på vinsten och möjligt uppskovsbelopp.
Du kan läs mer om det hos skatteverket.se.
Uppskov på reavinstskatten
Många väljer att sälja sin tidigare bostad för att sedan köpa en ny. Om du skulle göra en vinst vid försäljningen finns det ibland möjlighet att begära ett uppskov på reavinstskatten. Antingen kan du begära ett uppskov på hela skatten eller delar av den.
Med uppskov menas det helt enkelt att du tar med dig din skatteskuld till din nästa bostad. Skatteverket tar sedan en årlig ränta (0,5 procent) på uppskovet. Tänk dock på att ett uppskov inte betyder att du blir av med skulden, utan du skjuter bara upp betalningen.
Det finns ett par villkor för att ha rätt till uppskov. Du kan inte få uppskov om du inte har bott i bostaden och inte heller om du inte har några planer på att köpa en ny bostad som du ska bo i.
Du kan skjuta upp betalningen ända till dess att du dör, då kommer istället dina övriga familjemedlemmar att behöva betala skatten vid en försäljning av bostaden.
Från och med andra halvåret 2020 återinförs dock den gräns som tidigare fanns för hur mycket reavinstskatt man får skjuta upp vid en bostadsförsäljning.
Ett uppskov på hela reavinstskatten är endast möjligt om den bostad du planerar att köpa är antingen lika dyr eller dyrare än den bostad som säljs. Skulle bostaden vara billigare kommer du endast att kunna begära ett mindre uppskov. Det här kan du läsa mer om hos Skatteverket.
Hur betalas reavinstskatt vid bostadsförsäljning?
För dig som ska betala reavinstskatt vid bostadsförsäljning gäller att den ska betalas in senast den 12 februari året efter att du har sålt din bostad. Detta gäller om du vill undvika ränta. Vinstskatten kan betalas in direkt efter att du har sålt bostaden.
Efter att du har sålt en bostad ska du fylla i dina uppgifter om försäljningen i den årliga deklarationen och överväga om du vill söka uppskov. Året efter att bostaden har sålts ska din bostadsförsäljning deklareras i inkomstdeklarationen.
När det är dags att betala din reavinstskatt ska den betalas in till Skatteverkets bankgiro. Läs mer om hur du gör detta på Skatteverkets hemsida.
Reavinstskatt vid värdepappersförsäljning (uträkning)
Även reavinst i samband med försäljning av värdepapper, som till exempel aktier eller fonder, måste beskattas. Här gäller en skatt på 30 procent. Detta gäller om du har dessa placerade på ett aktie- eller fondkonto och därmed omfattas av beskattningsreglerna för inkomst av kapital.
Här kommer en enkel uträkning för att förtydliga hur reavinstskatt vid värdepappersförsäljning fungerar.
Aktiernas inköpspris: 30 000 kronor
Aktiernas försäljningspris: 60 000 kronor
Reavinst: 30 000 kronor
Reavinstskatt på 30 procent ska betalas på 30 000 kronor (30 000 x 0,3 = 9 000). Du ska betala 9 000 kronor i reavinstskatt och efter beskattningen har du gjort en vinst på 21 000 kronor.
Formel för reavinstskatt vid värdepappersförsäljning: reavinst x 0,3 = reavinstskatt.
Hur betalas reavinstskatt vid värdepappersförsäljning?
Om du har dina värdepapper i form av aktier eller fonder placerade på ett aktie- och fondkonto kommer du att behöva betala 30 procent i skatt varje gång du säljer med vinst. Detta gäller även vid utdelningar då du behöver betala kapitalvinstskatt.
Det du behöver göra är att själv hålla reda på detta och fylla i det manuellt i en bilaga (K4) i deklarationen till Skatteverket för att det ska bli en del av den årliga skattebalansräkningen.
Vad är reaförlust?
Då och då händer det att man förlorar pengar på en affär, till exempel en bostads- eller aktieförsäljning. Detta kallas då naturligtvis för reaförlust.
Om du till exempel har köpt en bostad för 2 000 000 kronor, men säljer den för 1 700 000 kronor har du gjort en reaförlust på 300 000 kronor. När du har gjort en reaförlust behöver du såklart inte betala någon skatt på detta.
Du kan tyvärr inte kvitta din reavinst på din bostad mot en reaförlust på värdepapper. Däremot kan du kvitta dina reaförluster mot reavinster när det gäller aktier eller fonder.
Slipp betala reavinstskatt med ISK
Om du väljer att spara på ett investeringssparkonto (ISK) slipper du betala reavinstskatt och deklarera varenda försäljning. Istället betalar du en lägre schablonskatt på ditt totala kapital, vilket dels kan spara dig pengar samtidigt som du slipper krångla med vinstdeklarationer.
Banken där du har ditt ISK (vanliga val är de båda bankerna Avanza eller Nordnet) skickar in de uppgifter som behövs till Skatteverket som du senare ser förifyllda på din deklarationsblankett. Du kommer att få betala en årlig skatt som baseras på det sammanlagda värdet av dina tillgångar, detta gäller oavsett om du har gjort vinst eller förlust under det gångna året.
Det är dessutom mycket enkelt att komma igång med ett sparande via ett investeringssparkonto. Du kan till och med få hjälp med dina investeringar, så du slipper läsa på om fonder och aktier på egen hand.
ISK är relativt nytt som sparform, det introducerades först år 2012, med syftet att göra det enklare för privatpersoner att spara i aktier och fonder. ISK passar särskilt bra för dig som eftersträvar ett långsiktigt sparande.