Vilka typer av räntor finns det?
Det finns mängder av olika räntor i finansvärlden. Är du ny inför lån är det inte konstigt om du känner dig lite förvirrad. Nedan ska vi titta närmare på 15 av de vanligaste räntorna idag och hur de fungerar.
Bolåneränta
Detta är, som du säkert redan listat ut, den ränta du måste betala när du tar ett bolån för att ha råd med en bostad. Hur hög bolåneränta du får beror på hur mycket du vill låna, hur länge du vill låna, bostadens värde och din kreditvärdighet.
Bunden ränta
En bunden ränta, eller fast ränta som det också brukar kallas, är en ränta som är oföränderlig. Detta innebär helt enkelt att du betalar samma ränta under en viss tid, oavsett hur det generella ränteläget ser ut. När du tar ett bolån kan du i vissa fall välja om du vill ha en bunden eller rörlig ränta.
Dröjsmålsränta
Dröjsmålsräntan är den ”straffränta” som du får betala om du inte skulle betala av ditt lån inom lånets löptid. Hur hög dröjsmålsräntan är brukar stå med i lånevillkoren, men i övriga fall uppgår den till 8 procent över den gällande referensräntan.
Effektiv ränta
Effektiv ränta är kanske det allra vanligaste begreppet när man talar om lån. Den effektiva räntan är helt enkelt totalkostnaden för lånet, inklusive eventuella uppläggnings-, månads- samt aviavgifter.
Inlåningsränta
Inlåningsräntan är den ränta som banken eller kreditbolaget betalar de kunder som valt att placera sina pengar i sparkonton hos dem. Notera att inlåningsräntan är baserad på år och inte månader.
Månadsränta
Månadsränta är det mått man brukar använda för att mäta hur mycket lånet kommer att kosta varje månad. I vissa fall kan man använda begreppet månadsränta när man talar om hur mycket ett mindre smslån kommer att kosta varje månad. Detta eftersom dessa lån har så pass korta löptider.
Nominell ränta
En nominell ränta är den ränta som du måste betala för lånet per år, exklusive övriga avgifter som till exempel uppläggningsavgift eller aviavgift. Ett annat begrepp för nominell ränta är årsränta.
Realränta
Detta är den ränta du får om du drar av inflationen ifrån lånets vanliga årsränta. Dock är detta ett mått som sällan används eftersom det är omöjligt att förutspå realräntan i förväg.
Referensränta
En gång i halvåret fastställer Riksbanken en ränta som kallas för referensränta. Denna ränta motsvarar förra årets reporänta (som du kan läsa mer om nedan) och i dagsläget ligger referensräntan på 0 procent.
Reporänta
Reporäntan (som även kallas för styrränta) är den ränta som Riksbanken tar för att låna ut pengar till de svenska storbankerna. Det är alltså den ränta som bankerna får betala för att få låna pengar som de i sin tur kan låna ut till privatpersoner och företag. En hög reporänta gör det dyrare att låna och en låg reporänta gör det billigare att låna.
Rörlig ränta
Detta är motsatsen till en bunden ränta. En rörlig ränta kan både bli högre och lägre under lånets löptid beroende på hur ränteläget i landet ser ut. Många privatlån och även bolån har en rörlig ränta.
Ränta på ränta
Ränta på ränta är ett begrepp för den ränta du får på dina räntepengar om du väljer att fortsätta spara. Med denna effekt växer pengarna av sig själva och gör ditt sparande extra förmånligt. Du kan enkelt räkna ut ränta på ränta med vårt smarta verktyg.
Sparränta
En sparränta är samma sak som inlåningsränta, det vill säga den ränta som banken betalar dig för att du väljer att spara hos dem. Du belönas helt enkelt med lite extra pengar för att du väljer att bli en sparkund.
Styrränta
En synonym till reporänta som du kan läsa mer om ovan.
Utlåningsränta
Utlåningsränta är den ränta som du får betala för att låna pengar av en bank, ett kreditbolag eller en smslångivare. Ett annat ord för utlåningsränta är låneränta.