Så fungerar reporänta

Vad är reporänta?

Reporänta, eller styrränta som den också kallas, är viktig för den svenska ekonomin eftersom det är den som reglerar ränteläget och delvis även inflationen i landet. Med hjälp av räntorna kan man nämligen påverka de svenska invånarnas ekonomiska beteenden när det gäller konsumtion och sparande.

Främst påverkar reporänta hur dyrt respektive förmånligt det blir för dig att låna och spara. Nedan kan du läsa mer om hur styrräntan fungerar och hur den kan påverka just din privatekonomi.

Så här fungerar reporänta

1. Hög reporänta gör att det blir dyrare att låna pengar för både storbanker och privatpersoner. Samtidigt blir det förmånligare att spara pengar.
2. Låg reporänta gör det billigare att låna pengar, men inte lika lönsamt att spara hos banken.

Riksbankens räntor - vad gäller?

Riksbanken har naturligtvis inte samma in- och utlåningsränta. Den skillnad som uppstår mellan en in- och utlåningsränta kallas för räntekorridor och är nödvändig för att skapa en bra balans i landets ekonomi. Så här ser riktlinjerna ut för Riksbankens räntor:

• Inlåningsräntan får aldrig ligga på mer än 0,75 procentenheter under landets gällande reporänta.
• Utlåningsräntan får inte vara mer än 0,75 procentenheter högre än reporäntan.

Hur påverkar reporäntan min ekonomi?

Riksbankens reporänta är ett verktyg som hjälper till att förhindra överdrivna hög- och lågkonjunkturer. Vi börjar med att titta närmare på vilken effekt en hög ränta har.

Effekten av hög reporänta

1. Att låna pengar blir dyrare för de svenska storbankerna.
2. I samband med att det blir dyrare att låna för bankerna höjs även utlåningsräntorna för privatpersoner som vill ta ett lån hos banken. Dock höjs även sparräntan, vilket gör sparandet mer lönsamt.
3. Eftersom räntorna för lån blir högre kommer färre människor att vilja låna pengar. Samtidigt kommer även företagen i landet att vara något försiktigare när det gäller deras investeringar.
4. Den höga sparräntan kommer motivera fler att spara istället för att konsumera.
5. När konsumtionen minskar och intresset för sparande ökar kommer den upphettade ekonomin i landet att dämpas på ett naturligt vis. Med andra ord kan en hög reporänta dämpa en hög inflation.

Effekten av låg reporänta

1. Om landet befinner sig i en lågkonjunktur kan Riksbanken sänka sin reporänta för att få igång konsumtionen och investeringarna.
2. En låg reporänta gör att det blir billigare för storbankerna att låna pengar av Riksbanken och inte lika lönsamt att spara pengar. Detta speglar sedan av sig i bankernas egna in- och utlåningsräntor.
3. Eftersom det nu blir billigare att låna pengar kommer konsumtionen i landet att öka och sparandet kommer att minska. Den låga sparräntan gör det helt enkelt inte lönsamt att sätta in pengar på traditionella sparkonton hos banken.
4. I samband med att människor konsumerar mer kommer fler företag öka sin omsättning. Detta kan även leda till att det blir allt fler jobb.

För att ha koll på reporäntans utveckling så kan du ta en titt hos Ekonomifakta.se.

Vad gäller vid sparande med låg reporänta?

Just nu är Sveriges reporänta låg. Idag (januari 2020) ligger räntan på 0 procent, vilket innebär att det är väldigt billigt att låna pengar. Allt fler väljer att låna pengar istället för att spara, åtminstone hos banken.

Detta är dock inte så konstigt med tanke på att den låga sparräntan på bankernas sparkonton gör sparandet mindre lönsamt. Det är få banker som erbjuder en sparränta som överstiger 1 procent och därför väljer allt fler att spara på andra typer av sparkonton, ofta utan insättningsgaranti.

Spara förmånligare utan insättningsgaranti

Vill du tjäna så mycket som möjligt bör du välja att spara på ett fasträntekonto utan insättningsgaranti. På ett sådant konto kan du få en sparränta på över 10 procent, till exempel hos ViaSpar. När du sparar utan insättningsgaranti innebär detta att du inte får ersättning om banken eller företaget du sparar hos skulle gå i konkurs.

Om du sparar på ett sparkonto med fast ränta måste du nästan alltid låsa dina pengar under en viss tid, till exempel i 1 år. Under denna tid kan du tjäna pengar effektivt med ränta på ränta-effekten.